Rapport från årets Fiberlinjeträff hos StoraEnso Nymölla.
Vi var drygt 40 personer som tillbringade en intressent och trevlig dag vid årets Fiberlinjeträff på Nymölla Bruk.
Med intresse tog auditoriet del av Nymöllas erfarenheter av den nya tvätten, det nya sileriet samt blekeriet i barrvedslinjen. Anneli Åhman, som under projektets genomförande arbetade på Nymölla men numer arbetar på Mönsterås Bruk, berättade att man i princip klarat alla garantier. Däremot har man och har fortfarande vissa problem med de nya tvättpressarna (TRPA samt TRPB) i tvätten från Metso. Man har problem med sprickor i valsarna och har svårt att finna ”rätt” material till tätningarna. Man tampas med en ”ny” miljö. Luten är het ,75-85 (90) °C, och sur (pH 3-4), eftersom det är fråga om ett magnefitbruk.
Stefan Mattsson, Mesto, berättade på ett intressent vis om utvecklingen av Metsos nya generation av tvättpressar, TRP- pressarna. Stefan berörde även deras nya energisnåla kemikaliemixrar, serie F i familjen SM-mixrar, samt ett nytillskott i utrustningssortimentet, DeltaThickeners eller uttryckt på svenska, trycksatta förtjockare. Stefan berättade vidare att het och sur magnefitmassa inte beter sig som het sulfatmassa i samband med tvättning och avvattning i pressar. Den är betydligt ”kärvare” och ger betydligt högre linjelast vid visst moment (viss Torque) än sulfatmassa. Ett för högt moment leder till överlast på pressen.
Meeri Puukko, för Fiberlinjekommittén, berättade främst om vikten av skaderapportering och informationsflödet till och från Fiberlinjekommittén i samband med skaderapportering. Meeri redogjorde vidare kort för ett par inträffade skador. En av dessa var skada i ångrör efter påstick för syrgasledning. Röret var lövtunt i ett område precis efter påsticket och skadan har klassats som läckage/brott, korrosion utan sprickor och allmän korrosion. Skadan skulle sannolikt inte ha inträffat om ångröret varit tillverkat i vitt material istället för svart material.
Jan Lidén, Kappa Kraftliner, berättade hur besvärligt det är att lösa och tvätta ut extraktivämnena (fetterna) ur björksulfatmassa. ”Alla” bruk som kokar björk med sulfatmetoden tillsätter såpa (tallolja), som utvinns vid tillverkning av barrvedssulfatmassa, för att underlätta utlösningen av björkens fetter. Egentligen vet man inte i vilken position såpan skall satsas, för att den skall göra bäst nytta. De flesta tillsätter såpan i koket, men egentligen gör den nog bäst nytta om den satsas i Hi-Heat-tvätten i kontinuerliga kokare och vid förträngningen i batch-kokare? Det är vad man kan sluta sig till om tar till sig det man kemiskt och hittills känner till om extraktivämnena.
Stig Svensson, Nymölla Bruk, gav oss deltagare en kort presentation av bruket, främst fiberlinjen i massabruket och pappersbruket, före rundvandringen i fabriken. Vi var många, intresserade och frågvisa. Synd att dagen inte var längre.
Vem visste att det fanns så många smaker på Absolut? Till kvällen fick vi i Åhusstrand en lektion om hur Absolut kom till, fortlever och smakar. Därefter smörjde vi kråset vid ett äkta skånskt ålagille, ål till förrätt och hjort till huvudrätt.
Tack alla ni på Nymölla Bruk för en trevlig och välarrangerad träff!